Sista timmarna av något alldeles
0kommentarer
Just precis, bara några få timmar kvar i New York sen flyger vi till Toronto. Jag är medveten om och ledsen för dåliga uppdateringen här på blogen, verkligen. Har ärligt inte kunnat kunnat ge en rättvis beskrivning av dessa dagar. ska göra mitt bästa att kort berätta i efterhand. Men ej i denna stund. Är fortfarande kvar i något drömlikt, vackert och jagvetintevad. I staden fysiskt sett och i känslan det medför. I förhoppning om att det är något som drabbar alla, att det inte är jag speciellt som har tomrum som behöver fyllas.
Dröm eller ej, jag har de här dagarna känt hur mycket jag inte vill att någon av dem ska ta slut. Sådär som när man drömt en himla fin dröm och inte vill vakna utan fortsätter blunda, hoppas kunna somna igen och fortsätta drömmen. Har enligt brorsans linje varit mån om att ta vara på varje minut här och leva i stunden så därav de uteblivna inläggen. Förlåt även att detta är på svenska, måste spara tid nu och börja packa sen sova eller få några timmar till i pulsen. Ljusen. stämningen. Värmen. Vilket som. den som riktigt kan ge en definition av platsen new york vill jag lyssna på. Även den som har berättelser om ställen som ger samma känsla.
Men inte att förglömma ska det självklart bli riktigt härligt att få komma hem träffa Ellen och tjejerna igen och starta vardagen. Dags att landa i det men inte än. Saknar dig stenhårt mycket såklart girl! Slutpratat och färdiglekt på bloggen för nu, innan allt blir way to känslosamt!
ger en bild och en låt utav många som kännetecknar dessa dagar. Och ett ord. Serendipity.
F
Kommentera